amerikatt

skriver jag på svenska i den här bloggen - or am i writing in english... i dont remember.

its so loong between blogs for me.

i guess there is no time or maybe im just not the type that writes about my life. i take tons and tons of pictures to show my life instead.

we are in California for 1½ years now, we had another baby boy, lif

e is good here and i still cant stop to miss my family in sweden.

i guess that might be my destiny - to miss someone at all times.

I guess its a good thing that i miss someone. It means i have lots and lots of people all over that i love very much.

see you later - or not. I might remember i have this blog in another year or so. who knows.

time flies

Skriver jag på svenska eller engelska...

vem vet. inte ens jag.

jag är ju nästan inte ens medveten om att jag har en blogg.

men vem bryr sig typ.

bor fortf i usa.

längtar fortfarande hem till mammas trygga famn.

lillkillen har hunnit bli 3½ och är min sol i livet.

väntar nästa om 6 veckor.

en lillebror.

min fundering är om jag kan älska en liten grabb till så mycket som jag älskar den första.

hoppas det.

hoppas att storebror tar lika väl hand om lillebror som han tar hand om stora magen just nu.

det ska pussas och klappas mm mm

återkommer med besked om detta.

hej hopp

2 h för bara mig

idag fick jag lämna smulan på dagis själv för första gången.

mamma ska gå ut en stund men jag kommer igen sa jag till honom.

ja, jag stannar här å leker mamma - heddå!

2 h. vad gör man när man får göra precis vad man vill utan att tjata och gnata och handskas med trots...

jo man åker till en leksaksaffär och letar efter en lunchlåda till älsklingens dagis mat.

skäms på mig.men jag håller ju oxå på att inskolas så nästa vecka kanske jag går hem och sover en stund.

Det hände fler skitspännande saker idag.

Anna fick bensinstopp dör första gången i livet. (20m från en bensinmack). i en vägkorsning.

Och det så klart i ett land där jag inte känner någon och där jag inte vet vad jag ska hitta på och när min man är UTOMLANDS...

vad gör man...

jo man sitter stilla en stund. sen försöker man starta bilen sisådär en 20 ggr. sen överlägger man om det skulle hjälpa att gråta en skvätt. sen ringer man grannen som man träffat tre ggr .

inget svar SÅ KLART...

ska jag gråta nu då...

då helt plötsligt som en skänk från ovan... kommer en AAA bil. Jag hoppar ut ur bilen och vinkar som en galning och han stannar...

TACK TACK TAAAACK.

Gubben hälde i 6 liter benisn och eskorterade mig till bensinmacken och var såååååå sjukt trevlig.

och vi kom bara 30 minuter för sent till dagis.

det händer spänande saker här i amerikat när gubben är borta.

men ääääärligt talat så får han faktiskt komma hem nu -eller på söndag.

en stad i himmelen

jonathan har börjat på dagis.

vilken hit.

han ääääääääääääääälskar det. jag gillar oxå dagis.

det är fritt och härligt och barnen får bli smutsiga och kladdiga och blöta nästan hur mycket de vill och de har så galet roligt.

jonathans lärare heter roland och är superbra. alla andra som jobbar på avdelningen är föräldrar som turas om att vara där olika dagar. ett sk familjekooperativ.

snart ska syrran ha bebbe och jag längtar ju hem mer än någonsin då såklart.

nu e det dags för gympa för mig o jonathan.

hejsvej

hemlängtan!

JÄMT JÄMT jÄMT SKA MAN LÄNGTA HEM.

varför.

jag vet inte.

har en något vilt protesterande son för tillfället. trotsmonstret även kallad. jag behöver en paus.

saknar även min familj något vansinnigt.

vill ha mamma i närheten så jag kan lämna in trotsmonstret på kärleksfull barnpassing.

samtidigt är jag så galet nyfiken på vad som ska hända här i det jättestora landet.

jajja, man får väl ha tålamod och vänta och se ...

hejsvej

de junajted stäjts åff amerikatt

jag ska tydligen flytta till USA nu. till California.

min man har fått jobb och jag som trogen följeslagare följer ju så klart med.

hoppas både i smyg och högt och tydligt att vi kan få jobba lite i nordligare delar av världen så småningom.

men ojojoj så spännande det här äventyret ska bli.

har hört positiva saker om stället vi ska till... faktiskt bara positiva saker.

men jag är ju som jag är ... lite misstänksam och skrajsen.

nu ska det börjas om IGEN.

Long time no time

Someone told me I didnt blog here for a long time...

She asked me if motherhood had something to do with it and she was so right.

It's been 2½ years.

Anyway. I'm still in Israel - at the moment called "The Sand Land".

We mooved to Tel Aviv and became city people.

I love the city life.

The kibbutz is wonderful but it became a bit scary to be so close to neigbours (Gaza) that dont want you around.

The summer is here with 35 degrees and verry high humidity.

Cant wait to have a brake from it in Skåneland.
Maby we will even get rain for 3 weeks.

Maby I'll write more here soon...... maby I wont....